Brandskyddsmålning: Så fungerar den och därför är den avgörande för byggnadens säkerhet

Brandskyddsmålning trä är en metod för att skydda bärande konstruktioner av stål, trä och betong mot brand. Genom att måla med en speciell, reaktiv färg kan man fördröja uppvärmningen av materialet och därmed minska risken för kollaps under en brand. Resultatet blir mer tid för utrymning, räddningsinsats och begränsning av skador.

Vad är brandskyddsmålning och hur fungerar den?

Brandskyddsmålning bygger på så kallad intumescent färg, en reaktiv färg som sväller kraftigt vid hög värme. Till vardags ser ytan ut som en vanlig målad konstruktion. Färgen kan vara vit, pigmenterad eller transparent, beroende på system och önskat utseende. För ögat märks ingen skillnad mot andra målerisystem.

Vid brand sker en kemisk reaktion i färgskiktet. När temperaturen stiger börjar bindemedel och tillsatser i färgen att brytas ned. Färgen expanderar då och bildar ett tjockt, poröst skumlager. Det här skummet fungerar som en isolerande barriär som bromsar värmeflödet mot underlaget. På så sätt fördröjs tiden tills konstruktionen når sin kritiska temperatur.

Konstruktionens bärförmåga hänger nära ihop med temperaturen. Stål tappar snabbt sin hållfasthet när temperaturen stiger, betong kan spricka och armering exponeras och trä förkolnar och försvagas. Genom dimensionerad brandskyddsmålning kan man öka konstruktionens brandmotstånd och uppnå en viss brandklass, ofta mellan R30 och R180 för stål och betong, och ytskiktsklass b-s1,d0 för många träytor.

En central fördel är att brandskyddsmålning ger ett passivt brandskydd som alltid finns där utan att behöva aktiveras. Inga rörliga delar, ingen elektronik bara ett färgskikt som reagerar vid brand.

Brandskydd för stål, trä och betong olika krav, samma princip

Stål, trä och betong beter sig mycket olika vid brand, men målet med brandskyddsmålning är detsamma: att hålla nere temperaturen och ge konstruktionen mer tid.

Stålkonstruktioner som balkar, pelare och fackverk är ofta hårt lastade. Redan vid några hundra graders temperaturminskning kan stålets bärförmåga rasa. Med en korrekt dimensionerad brandskyddsmålning kan stålprofiler fortsätta bära lasten under den tid som krävs i brandklassen. Det gör det möjligt att behålla synliga stålprofiler i till exempel kontor, köpcentrum, skolor och industrilokaler, utan att behöva kapsla in dem med skivor eller andra beklädnader.

För trä handlar kraven ofta om ytskiktsklassning. I moderna träbyggnader är ytskiktsklass b-s1,d0 vanligt förekommande på väggar och tak där ytan är brännbar. Genom att använda brandskyddsfärg på trä kan man nå denna klass och samtidigt behålla ett träuttryck. Färgen kan vara transparent för att träets struktur ska synas, alternativt pigmenterad för att passa en viss färgsättning. Ofta kompletterar man med en godkänd topplack som ger en avtorkningsbar yta, skyddar mot slitage och bidrar till längre livslängd för brandskyddet.

Betong upplevs ofta som obrännbar, men vid kraftig brand kan betongen spricka, spjälka och blotta armeringen. Med brandskyddsmålning kan brandmotståndet höjas även på betongkonstruktioner, vilket kan vara aktuellt i till exempel garage, tunnlar eller teknikutrymmen där temperaturen vid en brand riskerar att bli mycket hög.

Gemensamt för alla material är att rätt system måste väljas utifrån:

– konstruktionsmaterial (stål, trä eller betong)
– krav på brandklass (t.ex. R30, R60, R90, R120) eller ytskiktsklass
– estetiska önskemål och miljökrav
– lastutnyttjande och profilform (särskilt för stål)

En seriös aktör dimensionerar alltid färgmängd och system efter dessa faktorer, inte efter schabloner.

Projektering, utförande och kontroll: Så säkras ett fungerande brandskydd

För att brandskyddsmålning ska ge avsedd effekt krävs mer än bara rätt produkt. Arbetet måste projekteras, utföras och dokumenteras på ett kontrollerat sätt. Annars finns risk att brandskyddet inte håller vad det lovar.

I projekteringsskedet görs beräkningar utifrån ritningar, lastdata och önskad brandklass. För stålprofiler tas hänsyn till profilens geometri och hur hårt den är belastad i brandfallet. Utifrån detta tas en färgförbrukning fram, ibland varierande mellan olika profiler i samma byggnad. För trä och betong utgår man från ytskiktskrav och konstruktionsdata.

Under själva entreprenaden är underarbetet avgörande. Ytan behöver vara ren, torr och korrekt förbehandlad. Grundfärger och eventuella mellanskikt ska vara kompatibla med brandskyddsfärgen. Själva målningen sker ofta med spruta för att få jämn skikttjocklek, men kan i vissa fall göras med roller eller pensel.

Noggrann dokumentation är en central del. Varje behandlad yta bör följas upp med egenkontroller, där man bland annat noterar:

– var målning utförts
– vilket färgsystem som använts
– uppmätt skikttjocklek
– uppnådd brandklass
– vem som utfört arbetet och när

Vid slutbesiktning kan byggherre, kontrollansvarig eller tredje part begära denna dokumentation som bevis på att kraven är uppfyllda. I många projekt utgör den en viktig del av relationshandlingarna.

Arbetet slutar inte vid slutbesiktning. Fastighetsägare och verksamhetsutövare har ansvar för att brandskyddet fungerar över tid som en del av sitt systematiska brandskyddsarbete. Det innebär återkommande kontroller av exponerade delar, särskilt där risk för mekaniska skador, fukt eller ombyggnation finns. Om något målas över, skadas eller byggs in utan hänsyn till brandskyddet kan den ursprungliga funktionen påverkas.

Ett praktiskt sätt att tänka är att behandla brandskyddsmålade ytor som säkerhetskritiska komponenter, på samma nivå som branddörrar och sprinkler. De behöver kontrolleras, vårdas och dokumenteras.

För den som vill fördjupa sig, få hjälp med dimensionering eller anlita ett erfaret företag inom passivt brandskydd är Firecontrol ett relevant alternativ. På firecontrol.se finns mer information om tjänster inom brandskyddsmålning, brandisolering och andra lösningar för att stärka byggnaders brandsäkerhet.