Heta arbeten kunskap som förhindrar brand på tillfälliga arbetsplatser

Arbete som skapar kraftig värme eller gnistor är en naturlig del av många bygg- och industriprojekt. Samtidigt är just dessa moment en av de vanligaste orsakerna till bränder på arbetsplatser. När svetsar, lödbrännare och varmluftspistoler tas fram räcker ett misstag för att en dold glödbrand ska ta fart timmar senare. Därför har begreppet heta arbeten blivit centralt i svenskt brandskyddsarbete både ur säkerhets- och försäkringsperspektiv.

Genom tydliga regler, utbildning och certifiering har man skapat en enkel princip: ingen ska behöva skadas eller förlora sin arbetsplats på grund av bränder som går att förebygga med rätt rutiner.

Vad heta arbeten innebär och varför det är reglerat

Begreppet heta arbeten används som ett samlingsnamn för metoder och arbetsmoment som kan orsaka brand genom uppvärmning eller gnistor. Typiska exempel är:

– svetsning, gasskärning och lödning
– kapning, slipning och annan gnistbildande bearbetning
– takarbeten med gasolbrännare eller varmluft
– användning av varmluftspistol i närheten av brännbart material

En enkel tumregel är: om arbetet innebär så hög värme eller så mycket gnistor att brännbart material i närheten kan antändas, räknas det som heta arbeten.

Anledningen till att området är hårt reglerat är att riskerna ofta är svåra att se i stunden. En gnista kan leta sig in bakom en vägg, en isolering eller ner i en springa. Där kan den ligga och pyra länge innan en fullt utvecklad brand uppstår. När någon väl märker röken har branden ofta fått ordentligt fäste.

Försäkringsbolagen har därför tagit fram tydliga säkerhetsföreskrifter. För att försäkringen ska gälla vid brand som kan kopplas till heta arbeten krävs i regel:

– att alla inblandade personer har giltigt personcertifikat
– att en formell riskbedömning är gjord
– att en brandvakt är utsedd där så krävs
– att släckutrustning finns tillgänglig och kontrollerad

Saknas dessa delar kan ersättningen vid en brand minska kraftigt eller i värsta fall utebli helt. För arbetsgivare handlar det både om att skydda människor och att undvika stora ekonomiska konsekvenser.

Roller, ansvar och praktiska säkerhetsrutiner

Arbeten som innebär brandrisk på tillfälliga arbetsplatser utförs inte av en ensam person i juridisk mening. Regelverket bygger på ett delat ansvar där flera roller är inblandade:

– Den som utför arbetet
– Den som är tillståndsansvarig
– Den som agerar brandvakt

Alla dessa ska ha kunskap, förstå sina uppgifter och ha giltigt certifikat. På en byggarbetsplats innebär det ofta att både hantverkare och arbetsledning behöver vara utbildade.

En strukturerad arbetsgång inför heta arbeten innehåller några nyckelsteg:

1. riskbedömning av platsen
Brännbart material i närheten identifieras. Kan något tas bort, täckas över eller fuktas? Hur ser utrymningsvägarna ut? Finns dolda utrymmen där gnistor kan hamna?

2. kontroll av brandskydd
Brandsläckare, brandfilt eller annan släckutrustning kontrolleras. Utrustningen ska vara lätt att nå och fungerande. Omgivningen ska vara organiserad så att en snabb insats är möjlig.

3. genomgång av ansvar
Tillståndsansvarig dokumenterar arbetet, säkerhetsregler och eventuella avvikelser. Brandvakt utses vid behov, med tydlig start- och sluttid för bevakningen.

4. uppföljning efter avslutat arbete
Platsen lämnas inte utan tillsyn direkt. Brandvakten stannar kvar minst den tid som anges i säkerhetsföreskrifterna, ofta minst en timme, för att kunna upptäcka sena glödbränder.

En central fråga är också hur man hanterar befintliga brandlarm och sprinklersystem. Grundprincipen är enkel: brandskyddssystem ska inte stängas av om det går att undvika. Om en tillfällig frånkoppling krävs, till exempel för att rök eller värme från arbetet riskerar att trigga larmet, ska avstängningen:

– vara så begränsad som möjligt i både tid och yta
– godkännas av ansvarig för anläggningen
– dokumenteras och följas upp så att systemet återställs direkt efter arbetet

När alla vet vem som ansvarar för varje del blir vardagen tryggare. Arbetslag får en gemensam bild av vad som är acceptabelt och inte, och säkerhetsarbetet blir en naturlig del av planeringen, inte ett störande sidospår.

Utbildning, certifikat och nyttan för företag

För att någon ska få utföra, bevaka eller ge tillstånd till heta arbeten på en tillfällig arbetsplats krävs ett personligt certifikat. Certifikatet gäller i fem år och förnyas genom att personen går en ny behörighetsutbildning.

En bra utbildning ger:

– förståelse för brandrisker i olika miljöer
– kunskap om regelverk och försäkringsvillkor
– praktisk övning i släckteknik och användning av utrustning
– tydlig genomgång av tillstånd, kontrollblanketter och dokumentation

Teorin varvas ofta med praktiska moment. Deltagare får testa släckare, gå igenom verkliga olycksfall och arbeta med scenarioövningar. Det gör att kunskapen sätter sig och blir lättare att använda i pressade situationer.

För företag innebär satsning på utbildning flera konkreta vinster:

– minskad risk för bränder och produktionsstopp
– bättre förutsättningar i försäkringsdialoger
– tydligare ansvarsfördelning på arbetsplatsen
– ökad trygghet för både medarbetare och beställare

I branscher som bygg, industri, fastighetsförvaltning och takentreprenad är behörighet i heta arbeten i praktiken en självklar del av kompetenskraven. Många beställare kräver redan vid upphandling att entreprenören visar upp giltiga certifikat för sin personal.

När utbildningarna utformas och kvalitetssäkras centralt, som genom brandskyddsföreningens koncept, blir nivån likvärdig över landet. Arbetsgivare vet vad certifikatet står för och kan lita på att innehållet följer gällande regler och branschpraxis.

För den som söker en erfaren utbildningspartner inom brandskydd, exempelvis i Skåne, kan en etablerad aktör som Brandskyddsutbildning Skåne AB vara ett klokt val. Mer information om utbildningar och tjänster finns på brandskyddsforeningenskane.se.